Credo enligt Anna G Rahm

Det är lite lustigt, men samtidigt förbaskat tragiskt att läsa de kommentarer mina inlägg igår resulterade i. (Om du händelsevis missade dem kan du läsa dem här: 1, 2, 3, 4, 5, 6.) Jag stod upp för invandring, för rätten att behandlas humant, med respekt, och rättvisa. Och, jag ställde mig mot ett korståg mot islam, som jag redan ser har börjat med anledning av terrordåden i Bombay, überministerns och hans packs utspel för särbehandling av invandrare, och anammande av högerextrema ideal. Eftersom jag ser tydliga tecken på - i en tid av ekonomiskt svårmod, då ideal som medmänsklighet och solidaritet med de svaga får stå åt sidan till förmån för fördomsfullhet, egoism och bristande omsorg om svaga - en institutionaliserad acceptans av förtryck, intolerans, och segregering; en utveckling lik den som hände i 30-talets Tyskland, vilket jag också drog paralleller till - fick jag höra att jag överdrev - precis som de som varnade för utvecklingen i politiken i Tyskland på 30-talet...

Direkt anklagas jag för att vara svenskfientlig, motståndare till västvärlden, och en soffsittare som aldrig har sett "verkligheten" så som den egentligen ser ut - enligt människor med högerextrema uppfattningar. En kommentatör ansåg att jag skulle flytta till ett invandrartätt område, vilket enligt honom, genast skulle få mig att inse hur felaktiga mina ställningstaganden var. Dessutom antydde man att jag aldrig kunde ha träffat någon levande representant för "det stora hemska utlandet" eller "den främmande terrorreligionen" som jag så ivrigt försvarar.

Jag tycker att det är intressant att man som xenofob anser sig kunna dra slutsatser om hur jag har levt mitt liv, var jag har levt mitt liv - alltså vilken adress jag bor på, och hur mitt umgänge ser ut utifrån vilka ställningstaganden jag gör här i min blogg. Håller ni inte med?

Utan att gå in närmare på detaljer kan jag för de bekymrade individer med motbjudande människosyn som har uttalat sig i liknande ordalag avslöja att jag inte behöver flytta någonstans eller ändra mitt umgänge. Jag bor i ett område där tolerans för människan, trots olika etniskt ursprung, religiös övertygelse och skilda referensramar genomsyrar boendet och den interhumana kontakten. Jag bor i ett område där barnen redan i en tidig ålder lär sig se bortom hud- och hårfärg, skilda traditioner och olika levnadsregler. Och, jag trivs alldeles utmärkt med det! Mitt umgänge styrs, till skillnad från etnofoba individers, av vilka människor jag trivs med - oavsett etnisk, religiös eller politisk uppfattning och bakgrund - snarare än vilket ursprung dessa människor har.

Jag, och min familj är redo att möta framtiden - den framtid där människor lever i ett samhälle präglat av ömsesidig respekt, nyfikenhet och villighet att lära, snarare än av fördomsfullhet, och den inbilska övertygelsen att allt nytt och främmande automatiskt är skadligt, hotfullt och av ondo. Jag kan bara beklaga alla de individer som inte vill inse att framtiden med det multikulturella samhället redan är här, och som är för rädda och osäkra för att våga ta del av det. Er tillvaro kommer att inskränkas mer och mer - det etnocentriska levnadsrummets utrymme krymps dag för dag. Låt inte fördomar och rädsla kontrollera er tillvaro, utan anamma livet och våga leva!

Läs även andra bloggares åsikter om främlingsfientlighet, tolerans, integration, multikulturellt samhälle, mångkultur, moderaterna, högerextrema, intolerans, fördomsfullhet