God Jul!

Jag vill önska alla mina läsare; gamla som nya, en riktigt God Jul!

Tänk på att vara snälla mot er själva och varandra.

Här är en av mina absoluta favoritjulsånger:

SMS värre än Smirnoff?

I en kort notis i dagens aftonblaska kan man läsa att sms är ett större trafikhot än en liten mängd alkohol. I alla fall är det resultatet av en brittisk undersökning som visar att reaktionstiden sänks med hela 35% av ett idogt skickande och mottagande av textmeddelanden, medan motsvarande siffra för en mindre (ospecificerad) mängd alkohol är 21%. Då kanske det inte är så viktigt att vi konsumenter nu har chansen att tala om vilka ord vi tycker ska finnas i mobilernas t9-ordlista, även om den återkommande irritationen över saknade ord skulle minska.

En handling som inte hör hemma i samhället jag vill se!

Att kasta slaktavfall från grisar på en plats i Göteborg där en moské ska byggas är inte en handling som platsar i ett integrerat, människovälkomnande samhälle där respekt för andra människor och deras övertygelser är dominerande.

Tyvärr är det emellertid en spegling över hur klimatet i samhället har hårdnat gentemot allt som inte kan härledas ett antal hundra år tillbaka i tiden som varande "svenskt". Allianspacket, under idog ledning av sverigemoderaternas überminister Reinfeldt går i täten för denna värderingsförskjutning. Genom sina utspel om invandrarkontrakt och villkorad anhöriginvandring genom att införa en absolut försörjningsplikt stadfäster man åsikten att människor med annan etnisk eller religiös bakgrund skulle vara en homogen grupp, alla värda samma grad av misstänksamhet och särbehandling i form av diskriminerande åtgärder. Mot bakgrund av dessa politiska utspel är dådet mot den planerade moskén tyvärr bara vad som kunde väntas.

Jag hoppas att fler får upp ögonen för vilket samhälle sverigemoderaterna hoppas kunna skapa, och vilka konsekvenser dessa politiska utspel får i människors medvetande. Sällan har det varit lika viktigt som nu att stå upp mot diskriminering på grund av etnisk och religiös bakgrund!

Förvånande kritik flyttar fokus från det viktigaste

De senaste dagarnas debatt har förvånat mig höggradigt. I stället för att glädjas åt att oppositionen har tagit sitt förnuft tillfånga och beslutat samarbeta inför valet 2010 kritiseras nu samtliga partier för att vilja samarbeta med varandra.

Man dömer också, på förhand ut detta samarbete med motiveringen att partierna vilar på alltför olika grunder - och att de för att kunna enas måste göra så stora avkall på viktiga principer att de inte längre kan anses vara det parti de utger sig för att vara. Detta resonemang förvånar mig höggradigt, då man väljer att problemorientera det framtida samarbetet genom att förutsätta att man, för att framgångsrikt kunna erbjuda ett alternativ till allianspacket, måste enas kring samtliga punkter i det framtida valprogrammet. Jag tror inte alls att ett framgångsrikt samarbete måste se ut på det sättet.

Jag tror, tvärtom, att den nybildade vänsteralliansen kommer att nå stor framgång genom att enas i de mest elementära frågorna, men att bibehålla sin egen partipolitik vad gäller genomförande och profil- och detaljfrågor.

Mycket energi, och många tangenttryckningar sedan i söndags har också ötts på att klandra de rödgröna för att inte ha haft ett färdigt namn redan i söndags då man kallade till presskonferens. Jag tror att detta småaktiga resonemang riskerar att flytta fokus från det som är allra viktigast just nu; nämligen att erbjuda ett hållbart, fungerande alternativ till den högerregering landet nu styrs av. De rödgröna fungerar alldeles utmärkt, och illustrerar tydligt vilka partier som ingår i samarbetet. Faktum är att jag var övertygad om att detta "de rödgröna" var ett vedertaget begrepp, och inte något att tjafsa om.

Jag hoppas att man lyckas inse inom den nyfödda trepartisamarbetsgruppen att det viktigaste inte är att vara helt överens i alla detaljfrågor, eller att det inte krävs ett fullständigt avsteg ifrån det egna partiets grundtankar för att kunna samarbeta. Det allra viktigaste just nu är, inte att få igenom precis allt man hoppas och tror på, utan att erbjuda landet ett grundmurat alternativ till den politik som nu förs i valet 2010 - ett alternativ baserat på demokrati, rättvisa, humanism och solidaritet. Ett samhälle där det sociala skyddsnätet omfattar alla, oavsett ursprung, plånbok eller kontakter. Och, det tror jag att (s), (mp) och (v) är fullt kapabla att ta fram - om viljan till regimskifte är det som får styra samarbetet.

Läs även andra bloggares åsikter om opposition, vänsterpartiet, Lars Ohly, socialdemokraterna, Mona Sahlin, miljöpartiet, Maria Wetterstrand, samarbete, regeringsskifte, de rödgröna, koalition, politiskt alternativ, trepartisamarbete

Lasse behövs!

Det är inte utan att jag blir glad över dagens nyhet; att vänsterpartiet nu är Sveriges tredje största parti. Jag tror inte att det var vad Mona Sahlin och Peter Ericsson hade hoppats på, när man i princip räknade bort vänsterpartiet som framtida samarbetspartner. Därför är det föga förvånande att man annonserar om en trepartipresskonferens idag - (s) och (mp) törs inte längre hålla vänsterpartiet utanför.

Jag hoppas att Lars Ohly fortsätter sin offensiva politik - och oförtrutet kritiserar allianspackets felaktigheter, vid sidan av sitt betonande av vikten av solidaritet och ett starkt välfärdssystem. För, med tanke på (s) högervridning är (v) numera det enda vänsterparti som finns i svensk inrikespolitik. 2010 när det är val kommer behovet av en klassisk vänsterpolitik vara starkare än på länge, för att kunna kompensera för allianspackets demolering av allt vad generell välfärd heter. Kör hårt, Lasse. Du behövs!

Faktum är att jag tror att stödet för vänsterpartiet i en undersökning gjord efter allianspackets presentation av krispaketet för att få ordning på ekonomin skulle vara ännu större än denna undersökning visar.

Läs även andra bloggares åsikter om vänsterpartiet, Lars Ohly, opinionsundersökning, solidaritet, vänsterpolitik

Vem ska man tro på?

Jag vet egentligen inte vad man ska tro om konsekvenserna av IPRED mer än att IPRED innebär kraftiga intrång i den privata sfären för alla misstänkta fildelare (eller rättare sagt; innehavare av oskyddade nätverk).

Orimliga skrivningar lär enligt dokument som opassande tagit del av ingå i lagtexten - bland annat att en abonnemangsinnehavare från vars ip-adress det laddats ner riskerar att få sina tillgångar frysta på samma sätt som vid terrorbrott. Är det inte lite oproportionerligt i förhållande till det faktiska brottet - att ha laddat ner en fil eller ens ett par tusen filer? Jag kan inte se hur fildelning, ens avlägset, skulle kunna utgöra ett hot mot mänskligheten. Kan du, eller måste man vara lojal underlydande till überministern för att se det?

Å andra sidan dyker fler och fler tjänster upp, som uppges kunna skydda den egna ip-adressen. Är dessa tjänster säkra? Och, hur länge står de emot ett eventuellt monetärt mutförslag från film- och musikbranschen? Hur länge törs jag som konsument lita på att den tjänst jag skulle kunna använda för att dölja min nätidentitet faktiskt gör det den lovat?

Självklart är det massor av folk i bloggosfären som har skrivit om detta; här är ett urval:
Rick Falkvinge, Tango för enbenta, Anna Troberg och Kurvigheter.

Läs även andra bloggares åsikter om ipred, fra, integritet, lagstiftning, totalitaritet, nedladdning, nerladdning, film, musik, skivbolag, filmbolag, husrannsakan, frysta tillgångar, terrorism, skyddat ip-nummer

Ett utspel riktat till finanseliten?

Köpa svenskt, och köpa svenskt... Det tycker überministern att vi som solidariska medborgare ska göra för att stödja en ekonomi i kris. Och, det förstår jag att han uppmanar folket till. Hans och allianspackets räddningspaket innehöll ju inte så mycket konkret för att stödja vare sig medborgare eller företagsliv. Visst är det enklare då att gå ut i media och uppmana svenskarna att göra en insats för rikets finanser under kommersialismens högtid.

Vad Herr Überminister inte kan ha tänkt på är dels att det inte finns så många svensktillverkade varor i handeln att köpa efter alla utförsäljningar, och dels att de som finns betingar ett betydligt högre pris än sina utländska "konkurrenter" - och med tanke på de neddragningar i privatekonomin som Herr Friedrich und Kompanie har åsamkat en stor del av folket är vi många som, även om vi skulle vilja, inte har råd att följa uppmaningen. Du förstår, Herr Überminister, att pengarna vi får, vi som är arbetslösa, sjukpensionärer, barnlediga, ålderspensionärer eller sjukskrivna, räcker inte till mer än det billigaste alternativet (om ens det). Nej, för oss är det tur att även utländska varor genererar arbeten i Sverige (så vi ändå kan få känna oss som "goda patrioter"...), även om de inte alltid håller samma kvalité. Men, dina ord kanske inte var riktade till oss, utan till dina kapitalistkompisar i företagstoppen; den där lilla klicken som får bonusar och månadslöner som motsvarar flera årsinkomster för oss - en betydligt större grupp.

Jag tycker förresten det är väldigt underligt av überministern att gå ut med denna protektionistiska devis efter att så hårt ha kritiserat Obamas handelspolitik för att vara just... protektionistisk. Fast, det klart, kappvänderi har alltid varit en merit inom det politiska arbetet - så länge det inte gäller något som en majoritet av väljarna tycker (tänk FRA och IPRED) - så varför skulle man ändra på det nu?

Tango för enbenta har skrivit om det, likväl som På tal om politik och mängder av andra.

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomi, finanskris, räddningspaket, krispaket, köp svenskt, protektionism, handel, julhandel, julklappar, utspel

Babies rock! Ny MVU presenteras!

Enligt en MVU (Mycket Viktig Undersökning) i dagens upplaga av Aftonblaskan somnar bebisar bättre till trallvänlig popmusik än till traditionella vaggvisor.

Om jag ska bli personlig kan jag säga att vaggvisor aldrig har tilltalat min dotter heller, i synnerhet inte nu när hon snart fyller 15... hon föredrar absolut att somna till pop snarare än Byssan Lull. ;-)

När hon var liten var "Trollmors vaggsång" en favorit, men från att hon var ungefär tre år gick det minst lika bra med låten Bailando, som spelades till förbannelse på såväl radion som MTV. Så, i alla fall till viss del kan jag skriva under på denna MVU.

PS! Jag tycker att det är ganska tragiskt att en stor del av de tillfrågade föräldrarna uppger att de inte kan orden till någon vaggvisa. Jag förstår inte hur det har kunnat bli så här.

Shake My World

Dejtingsajter på nätet blir bara mer och mer populära. Emellertid är det få, som lyckas få till ett så lysande koncept som Shake My World. Den relativt nylanserade sajten ordnar nämligen gruppaktiviteter för singlar på jakt. Det låter på något sätt så självklart när det presenteras - det borde ju egentligen vara en självklarhet att man har större chans att träffa en kompatibel presumtiv partner om urvalet är större - alltså fler människor närvarande än bara jag själv och en människa till.

Jag hoppas på tur för dem som är på jakt efter den rätte, och uppmanar er att söka på fler ställen än de vanliga. När man minst anar står han/hon där och väntar. Jag vet. Jag har själv hittat min saknade hälft via nätet, och trots att det inte var via sidan Shake My World har han skakat om min värld ordentligt och fått alla bitar i det komplicerade livspusslet att falla på plats.

Läs även andra bloggares åsikter om nätdejting, shake my world, dating, dejting, singel, singlar, kärlek, den rätte, den rätta

Nytt tobakstvång i Norge

På tal om tobak uppges nu en ny lag i Norge tvinga tobaksförsäljare att dölja tobaksprodukter från kunderna. Det står affärsinnehavaren fritt att förvara tobaken var som helst, så länge den inte är synlig för kunderna. Med en sådan lag i grannlandet känns det extra bra att känna till Camilla Lindbergs lagförslag om att åter tillåta tobaksrökning på restauranger och krogar.

Läs även andra bloggares åsikter om Camilla Lindberg, tillåta rökning, rökförbud, diskriminering

Inte riktigt som vem som helst

Att jag beundrar Helen Mirren kommer säkert inte som en överraskning för den som läst bloggen en tid. Nu har dame Mirren åter visat sig i baddräkt, och väckt sensation med sin välbehållna kropp. Själv uppges Mirren tycka att hon väl ser ut som vilken kvinna i 60-årsåldern som helst. Jag håller inte riktigt med. Vad tycker du?

Läs även andra bloggares åsikter om helen mirren, baddräkt, 60-åring

Protein- och aromberikade livsmedel...

Ja, man kanske skulle - om man inte visste bättre - kalla en snigel i en portion färdigmat från Findus för ett extra proteintillskott, och det att man använder rutten fisk i tillverkningen av omega 3-kapslar för aromberikning. Nu är det ju inte så, utan bara väldigt, väldigt äckligt. Jag hoppas att respektive tillverkare tar sig en titt på produktionsleden, och i kosttillskottsfallet, bättre granskar råvaran som används, för så här kan det inte få fortsätta. Blä!

Även allianspolitiker tänker visst ibland...

Ett av de vettigaste politiska förslag jag har hört på länge är det från Camilla Lindberg (fp), som trots att hon tillhör ett alliansparti faktiskt verkar anse att människor själva fortfarande har rätt att bestämma över sina liv. Camilla tycker att man borde avskaffa totalförbudet mot rökning på krogen, och i stället låta varje krögare själv bestämma hur man vill lösa frågan. För dem som vill fortsätta driva stället helt rökfritt vore det alltså fritt fram, men också de som egentligen vill tillåta rökning i hela eller delar av restaurangen skulle få göra det. Ett mycket bra förslag, som sagt. Emellertid har jag inte så stort hopp om att det kommer att gå igenom, men det är ändå glädjande att se att till och med allianspolitiker tänker ibland, även om de inte låter det lysa igenom så ofta.

Räddningsaktionen som blev en förolämpning

Så har då allianspacket visat hur de anser att Sverige ska klara sig ur den ekonomiska härdsmälta som råder. Efter en hastig genomläsning förefaller det mig mest vara en förolämpning mot alla dem som drabbats hårdast av lågkonjunkturen - sparsamma satsningar på nya studieplatser och arbetsskapande åtgärder, låga skattesänkningar till låg- och medelinkomsttagare (som vanligt ingenting till pensionärer, arbetslösa eller sjuka) - och en jättesatsning på ROT-avdrag (något som främst kommer att gynna de redan mest gynnade, som fortfarande anser sig ha råd att bygga om hemma).

Självklart tog man inte upp något extra barnbidrag att betalas ut under december, som oppositionen föreslagit, för att bidra till att ge barnen en "riktig" jul - trots att föräldrarna kanske förlorat sina jobb, drabbats av sjukdom, eller bara har svårt att få pengarna att räcka till mer än det nödvändigaste. Inte med ett ord nämner man heller två av Sveriges hörnstenar i företagande och ekonomi - krisdrabbade Volvo och Saab. Man verkar inom alliansen helt slå dövörat till för alla de varnande ord som analytiker och andra säger, som visar på hur oerhört många människor som faktiskt riskerar att förlora sin försörjning om de båda biltillverkarna tillåts gå omkull. Jag begriper inte hur alliansutopisterna resonerar!

Uselt, Herr Überminister med anhang. Uselt.

Läs även andra bloggares åsikter om alliansen, ekonomi, krispaket, räddningspaket, stimulanspaket, finanser, volvo, saab, fordonsindustri, arbetslöshet, sjukdom, barnbidrag

Lite poetisk rättvisa vore på sin plats

Tidningen Forbes tror inte att George W Bush kommer att kunna hösta in lika stora slantar på att skriva sina memoarer direkt efter att han trätt tillbaka från posten som president som Bill Clinton gjorde. Orsaken uppger Forbes vara Bushs impopularitet som president. Och, den är jag den första att skriva under på.

Få folkvalda presidenter i modern tid har orsakat så mycket skada, tumult och kris inom både den egna befolkningen och runt om i världen i stort som George W Bush. Clinton må ha haft en faiblesse för praktikanter och cigarrer, men ingen av dessa är lika allmänfarlig (ens i ett moraliskt konstiperat USA) som en fallenhet för megalomani och vapenmakt.

Om det fanns någon (poetiskt) rättvisa borde eventuella intäkter av Bushs memoarer gå direkt in i statskassan - som en liten amortering på alla de miljardtals dollar han utan eftertanke blåst på bl.a. the war on terror.

Vilken hemsk samling artister!

Usch! Melodifestivalen 2009 verkar bli en riktigt trist affär med en lång rad föredettingar, och en hoper ännu ej riktigt etablerade artister. Då första omgången artister hade presenterats utsåg jag Caroline af Ugglas, och Sarah Dawn Finer till mina favoriter - och det gäller fortfarande, trots att två omgångar till har presenterats.

Lili & Sussie? Jag hade hoppats att aldrig någonsin behöva se dem mer. Den som minns sitt 80-tal vet varför... Agnes? Den näst minst välförtjänta segraren i Idol (minst välförtjänt var Marie Picasso). Agnes behöver aldrig mer visa sig i tv-rutan vad mig anbelangar.

Jo, en artist till ser jag faktiskt fram emot att se, och det är jokern Malena Ernman. Det blir att se till att batterierna är laddade i fjärrkontrollen, och det selektiva seendet aktiverat under alla de kvällar melodifestivalspektaklet går av stapeln. För, fy, vilken hemsk samling människor Christer Björkman & co har samlat ihop.

Inte är jag så ekivok att jag skulle säga knu**a...

Om jag vore spektakulär skulle jag säga att man i Storbritannien försöker knulla sig ur krisen. Men, nu är jag inte det, och det skulle aldrig falla mig in att använda ett så ekivokt språk här på allmän plats i bloggosfären... ;-)

Hur som helst har man i Storbritannien gjort en undersökning bland 2000 vuxna, som har tillfrågats om vilket gratisnöje som är deras förstaval. Kvinnorna tyckte det var kul att skvallra med väninnorna, medan männen föredrog sex. Är det någon som är förvånad?

Hemspråk.nu!

Redan i förra veckan började debatten kring hemspråksundervisning. Jag skrev då ett inlägg, som den intresserade kan läsa här.

Idag aktualiseras inlägget, eftersom SvD presenterar en genomgång parti för parti över deras respektive hållning till hemspråksundervisning. Föga förvånande är allianspartierna åter en gång villiga att bortse från forskning (hemspråk ger eleven bättre resultat i skolan), och anser därför inte att utrymmet för hemspråk i skolan bör utökas.

Detta uttalande går hand i hand med en mängd andra beslut alliansen har fattat - och som har bidragit till ett tvåtredjedelssamhälle. Situationen blir inte bättre av att blunda för behovet av hemspråk, utan det är ett sätt att få ytterligare människor att placeras i den icke-önskvärda tredjedelen. Det är inte ett samhälle jag vill vakna upp i.

Om Sverige ska kunna fortsätta kalla sig för en modern demokrati måste politikerna börja se till att alla invånare i landet ges samma möjligheter. Och det gör man inte om man förnekar vissa barn chansen till en god utbildning. Man är nämligen inte dum i huvudet bara för att man inte kan säga det på svenska.

Läs även andra bloggares åsikter om hemspråksundervisning, utbildning, sverigemoderaterna, orättvisor, flyktingbarn, tvåtredjedelssamhälle

Allt blir inte bra för att man säger förlåt

The Root of Evil, George W Bush, har i en intervju bett om förlåtelse. Tyvärr är det ju så att allt inte blir bra bara för att man uttalar det lilla magiska ordet förlåt.

Alla de människor som fått sätta livet till i Irak och Afghanistan återfår inte sitt liv. Alla människor runt om i världen vars ekonomi fullständigt har raserats får inte mer pengar att röra sig med. Alla människor i New Orleans som fortfarande står utan bostad efter Katrina får inte tak över huvudet. Alla de muslimer, som drabbats av omvärldens misstro efter kriget mot terrorismen får inte sitt namn återupprättat.

Kort sagt, ingenting förändras av ett förlåt ifrån en av den moderna tidens grymmaste, och mest megalomana härskare. Livet är ju tyvärr inte som i vissa kyrkor där man kan köpa sig avlat och syndernas förlåtelse.

Läs även andra bloggares åsikter om George W Bush, Katrina, Irakkriget, Afghanistan, kriget mot terror, avlatsbrev, syndernas förlåtelse

Från blått till... ja, hur bruna kan de bli?

Sverigemoderaterna är ett mycket bättre namn på det parti som han, den flintskallige med tyskklingande namn leder. Snabbt jobbar de också. På väldigt kort tid har de lyckats inlemma ett antal fundamentala delar av svennedemokraternas åsiktsbank i det egna partiet.

Tänk så fort det går att bestämma något, bara det går tillräckligt mycket mot humanistiska och demokratiska ideal. Knappt hade den stoltaste brunskjortebäraren, Herr Schlingmann presenterat förslaget om ett invandrarkontrakt förrän nästa xenofoba budskap når allmänhetens ögon. Man vill villkora familjeåterföreningar med att den i Sverige boende måste klara av att försörja sin familj när de kommer hit. Hur många av oss "hederliga svenskar" skulle klara av att försörja hela vår familj på en lön?

Jag tycker också det är intressant att man anser sig kunna strunta helt i internationella konventioner och lagar. Ingenstans (som jag har upptäckt) står det att man inte har rätt att leva ihop med sin familj.

Men, jag blir bekymrad över en sak: Hinner tvättmaskinerna med? Jag menar, det är många skjortor som ska färgas bruna...

Maria Ferm upprörs också över detta, liksom Reza Javid som talar om hur viktigt det är att ha hela familjen omkring sig för bl.a. de apatiska barnen, På tal om politik undrar om detta förslag kommer att leda till fler ensamkommande flyktingbarn och Roya - Intersektionalen påpekar att svennedemokraterna med största sannolikhet kommer in i regeringen i nästa val - under namnet sverigemoderaterna.

Läs även andra bloggares åsikter om sverigemoderaterna, schlingman, invandrarkontrakt, familjeåterförening, flyktingkonventionen, barnkonventionen, rasism, fördomar, orättvisor

Jackie vill, men vill Carro?

Jackie Joyner-Kersee vill samma sak som en stor del av svenska folket; nämligen att Carolina Klüft ska återgå till att tävla i sjukamp. Emellertid tror jag inte att det kommer att hända - om glädjen och lusten inte finns för sporten är det svårt att prestera på toppnivå, och underkasta sig all den hårda träning som krävs för att hålla sig kvar där.

Till syvende och sist finns det bara en person som kan avgöra huruvida det är rätt eller fel av Carolina Klüft att ha lämnat sjukampstävlandet bakom sig, och det är Carolina Klüft - oavsett vad vi som folk tycker, eller Jackie Joyner-Kersee skulle önska.

Inte en fråga om jämställdhet

Jämställdhet handlar inte om att vara likadana, utan om att vara värda lika mycket. Att göra Lucia-val till en jämställdhetsfråga är för mig helt befängt. Om man tror att jämställdhet betyder att det aldrig spelar någon roll vilket kön en människa har - att man och kvinna alltid är utbytbara i alla situationer - har man missuppfattat vad jämställdhet egentligen handlar om.

Lucia är en tradition som baseras på legenden om en verklig ung kvinnas liv (från Siracusa på Sicilien). Att då kalla det bristande jämställdhet, eller könsdiskriminering om en kille inte får vara lucia är löjligt.

Det som upprör mig i historien om Freddy Karlberg är snarare det faktum att han tilläts kandidera - och rektorn, när Freddy vann, självsvådligt ändrade vinnaren till en tjej. Det kan man kritisera. För har man tillåtit någon att kandidera, och röstningen har gått rätt till måste vinnaren accepteras och tillåtas stå som segrare (Bushs hanterande av röstsedlarna i förra valet, någon?).

Läs även andra bloggares åsikter om lucia, traditioner, jämställdhet, jämlikhet,

Början på ett tredje världskrig?

Bombattentaten i Mumbai kan få långt allvarligare konsekvenser för långt fler än det först verkade. Kanske kan de rentav ge upphov till ett tredje världskrig.

Både Pakistan, därifrån attentatsmännen påstås komma, och Indien är kärnvapennationer - det måste man hålla i bakhuvudet när man pratar om situationen där. Det är inte två urfattiga nationer som i princip står utan försvarsmakt, utan båda kan uppamma rejäla trupper med kraftig vapenbestyckning. Med tanke på kärnvapeninnehavet blir situationen lätt väldigt hotfull och väldigt allvarlig. Flera gånger tidigare har länderna börjat rassla med vapnen för att skrämma motparten till lydnad. De gångerna har det förlöpt väl, och inskränkt sig till ytterst lokala stridigheter, men den här gången, när det tycks finnas en "riktig anledning"? Jag sätter mitt hopp till att internationella organisationer stöder och bistår den indiska regeringen i att undvika vedergällning, för ett kärnvapenkrig är inte vad världen behöver. Vi såg hur det gick i Hiroshima och Nagasaki, och behöver inte se det igen.

Med tanke på all den prestige som finns länderna emellan tror jag inte att något av länderna skulle backa för en utmaning. Läget har ju varit spänt ända sedan 1947 när Indien, och Pakistan bildades som två skilda nationer - idag ser man det tydligast i Kashmir, men spänningar mellan hinduer och muslimer förekommer på fler ställen.

Det ryktas om att attentatsmännen var speciellt utvalda för att delta i attacken i Mumbai, huruvida det ligger någon sanning bakom det eller inte återstår att se. Det sägs också att man genom attackerna hade hoppats kunna överglänsa al-Qaidas dåd den 11/9 i USA. Än så länge tror jag inte att man kan dra några som helst slutsatser kring vad man hade hoppats uppnå med attentaten i Mumbai - frågan är om man någonsin kommer att få entydiga svar på det. Något som emellertid blir tydligt i och med dessa attentat är att Indien numera faktiskt är att betrakta som en stormakt, även i andra sammanhang än cricket. Det är inte så konstigt, visserligen, med tanke på hur stor del av västvärldens ekonomi som gradvis flyttas över till det britterna refererade till som juvelen i kronan.

Precis som skedde i USA efter 11/9-attackerna har säkerheten skärpts i Indien, och den första politiska syndabocken har fått avgå. Jag begriper inte riktigt vad man hoppas att vinna på att inrikesministern får lämna sin post, utan det ter sig mest som en symbolhandling för mig. Samtidigt som landet börjar återhämta sig från den akuta chocken kommer rapporter om nya terrorhot; denna gång mot rickshaws; alltså de trehjuliga taxibilarna som man ser så många av på indiska gator.

Min gode vän som bor strax utanför Mumbai ringde mig ett par dagar efter attentaten för att tala om att allt var väl, och att samtliga i hans familj var välbehållna. De var skakade, men inte värre än så, och han berättade om hur spöklikt tyst allting var. Samma sak hörde jag berättas av en vän som var på Sri Lanka när tsunamin slog till, och av en bekant som befann sig i New York den 11/9. Alla har de pekat på den obeskrivliga tystnaden som infunnit sig på annars folkrika och ljudliga platserna efter att det otänkbara har hänt. Man hör ofta talas om lugnet före stormen, använt både bildligt och bokstavligt. Kanske borde man också börja tala om lugnet efter stormen, för ett sådant verkar uppstå, i alla fall bildligt.

LÅT STÅ!

Något snille i pressen har på regeringens initiativ slagit upp "nyheten" att elever ska få rätt att överklaga sina dåliga betyg. Denna rätt har funnits länge; minst sedan min tid som lärare (alltså sedan före ht 2002) och är ingen nyhet att komma med - åtminstone inte inom vuxenutbildningen.

LÅT STÅ!

Som den lärare jag i alla fall en gång var kan jag naturligtvis inte låta bli att uppmana journalister och politiker att läsa sin läxa före de går ut i tidningarna med en påstådd nyhet.

Spelar det någon som helst roll?

Jag kan inte låta bli att tycka att Aftonbladets startsida nu, ungefär klockan 7.10 på morgonen den 1/12 är något smaklös. Man har ett fotografi av ett par siamesiska tvillingar - men är oerhört noggranna med att tala om att tvillingarnas mor nu är den yngsta att ha siamesiska tvillingar. Spelar hennes ålder någon roll? Såvitt jag vet har moderns ålder ingenting att göra med uppkomsten av siamesiska tvillingar eller inte...

Fler öppnar ögonen

Beta Alfa skriver om ett par i England, som har krävts på ersättning för en porrfilm de påstås ha laddat ner. Det är bara det att paret inte har kunskaperna som krävs för att ladda ner. Enligt egen uppgift har de till och med behövt hjälp av sina barn för att kunna ladda hem en låt från i-Tunes. Däremot har paret en trådlös router. Att då anta att deras router har använts av någon intillboende är en tanke som jag inte finner alltför långsökt.

Men, det som är mest intressant med inlägget hos Beta Alfa är faktiskt kommentarfältet. I det lanserar Danni en teori som i mångt och mycket påminner om min kring Spotify; nämligen att det vore ett gyllene tillfälle för skivbolagen att själva lägga ut material kopplat till en tracker för att på så sätt hitta lagbrytare... Det gläder mig att fler människor förlorar de romantiskt godtrogna skygglapparna myndigheterna (och inte minst regeringen) gör allt i sin makt för att förse oss med.

Patrik Johansson invänder, i samma kommentarsfält, att det inte är tillåtet enligt svensk lag att provocera fram brott. Och, det har han rätt i, det är det inte. Men, med den kreativa tolkning av lagar och förordningar - anpassningar i tolkning för att det ska passa syftena för stunden - som den nuvarande regeringen håller på med skulle jag inte våga ta för givet att man bryr sig om att följa den lagen. Särskilt inte om skivbolagen kommer skramlande med stora penningpungen... För är det något språk regeringen förstår är det den monetära krösusdialekt som talas i ett land på andra sidan Atlanten.

Läs även andra bloggares åsikter om ipred, nedladdningar, skivbolag, trådlösa nätverk, routers, lagar

Är fängelse det bästa alternativet?

Det är tragiskt att samhället inte ställer upp mer för utsatta barn, så att barnet känner att det själv måste ta till våld för att värja sig mot misshandel.

Man kan nu läsa att den amerikanske 8-åring som misstänks ha skjutit ihjäl sin pappa gjorde det efter att ha tagit emot det tusende slaget från pappan kvällen före. Pojken förde bok över pappans misshandel, och avgav ett löfte till sig själv att inte ta emot fler slag än tusen. Han fick rätt. Nu slipper han leva i ständig fruktan över att bli slagen av sin far, men i stället riskerar han - sin ålder till trots - att dömas till fängelse.


Är fängelse verkligen vad den pojken behöver, frågar jag mig. Jag tror inte det. Jag tror att han skulle vara betydligt mer hjälpt av att komma till ett fosterhem, där han kan få leva ett liv i trygghet och känna sig säker på att ingen kommer att slå honom. En kombination med terapi, där han får hjälp att bearbeta den gärning han misstänks ha gjort tycker jag är en självklarhet. För, oavsett hur förbannad pojken var på sin pappa när han sköt honom (om han nu gjorde det), så var det ändå hans pappa...

Dagens Amy

Dagens Amy Winehouse består i att hennes (än så länge) man, Blake Fielder-Civil tar på sig den tvivelaktiga äran att ha fått Amy att börja missbruka tung narkotika. Han uppger också att det är hans dåliga inflytande över henne som har fått honom att lägga in om skilsmässa - för att rädda henne från undergång. Det låter ju nobelt. Men, hade det inte varit bättre att överhuvudtaget inte blanda in narkotika i varken sitt eget eller hennes liv - i synnerhet om hans kärlek till Amy är så stor som han försöker få det att framstå i intervjun?

Nä, nu jävlar!

Jag har uttalat mig sparsamt i debatten kring FRA och IPRED, dels för att det har varit så många turer fram och tillbaka och dels för att det finns så många andra som har sagt så mycket klokt att ytterligare inlägg skulle vara onödigt. Men privatekonomi förstår jag mig på, så nu kan jag inte tiga längre.

Tele- och IT-bolagen varslar nu om kraftiga prisökningar för oss konsumenter för att bekosta alla de kontrollverktyg som FRA-lagen (och liknande lagar inom övervakningsområdet) gör nödvändiga. Drygt 3000:- om året beräknas våra kostnader öka. Det tycker jag är förbannat, jävla, in i helvete fräckt! Inte nog med att allianshycklarna vill skaffa sig rätten att övervaka vår data- och telefontrafik, utan de tycker också att vi själva ska betala för att de ska kunna göra det. Har de ingen som helst hut i kroppen?

Telefon- och IT-bolagen uppger att deras kostnader för att kunna tillhandahålla den information som rättsväsendet ska ha rätt att begära ut då FRA införs kommer att uppgå till mellan 100 och 300 miljoner kronor. Att lagra informationen i sex månader, som det finns ett EU-beslut på att de ska vara skyldiga att göra, kommer att kosta dem ytterligare 760 miljoner till 1,1 miljard att genomföra. Utöver dessa grundläggande investeringar kommer alla driftskostnader som årligen sammanlagt kommer att uppgå till mellan 133 och 364 miljoner kronor. Och, dessa kostnader ska vi som konsumenter stå för.

I DN:s artikel drar man en parallell till polisbilar, på ett sätt som gör det hela väldigt lättöverskådligt. Allianspackets beslut att låta tele- och IT-bolagen själva stå för kostnaderna för genomförandet av FRA är som att låta Volvo, i stället för staten, ensamt bekosta alla polisbilar. Det skulle ingen få för sig att begära, så varför förväntas telekombolagen själva stå för fiolerna i detta sammanhang?

För mig är detta det senaste beviset på allianspackets regeringsoduglighet, och jag undrar - faktiskt varje dag - hur länge de ska få hållas med sin galenpannepolitik. Vad krävs egentligen för att det ska bli nyval?

Läs även andra bloggares åsikter om FRA, IPRED, övervakning, privatekonomi, alliansen, regeringsoduglig,