Man kan tycka vad man vill om att en blivande mor väljer att göra abort då hon får veta att hon väntar en flicka. Men, som arbetande inom sjukvården i ett land där det råder full frihet att göra abort har man inte rätt att döma denna kvinna och ondgöra sig i media över hennes beslut.
Ett förbud mot aborter baserade på fostrets kön kommer inte att leda till att fenomenet upphör - de blivande föräldrarna kommer att formulera om sin bevekelsegrund och ändå få till stånd en abort. Likadant är det med fostervattensproven. Om sjukvårdspersonal är motvilliga att genomföra dem kan de blivande föräldrarna hävda oro för vissa typer av genetiska sjukdomar som (föräldrarna påstår) ligger i släkten. Vilken läkare nekar dem då rätten till fostervattensprov?
Som sagt är det inte vårdpersonalens sak att blanda sig i varför blivande föräldrar väljer möjligheten att avbryta graviditeten helt oaktat deras orsak till beslutet. Antingen har vi ovillkorlig och fullkomlig fri- och rättighet att göra abort fram till vecka 18, eller också har vi det inte.
För den som undrar är jag helt och hållet för fri abort.
Läs även andra bloggares åsikter om abort, fostervattensprov, sjukvård, värderingar, graviditet
måndag 16 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar