måndag 13 oktober 2008

Lika vård för alla

Nu kommer jag att låta sådär hemsk igen - hjärtlös och grym, ni vet.

Jag läser en artikel som Aftonblasket publicerar idag under titeln "Djurens protesmarsch". Nu börjar grymheten hos mig lysa igenom. Jag tycker det är helt fantastiskt vad vetenskapen har lyckats med i och med att man kunnat tillverka funktionella proteser till diverse djur. Men, nu infinner sig frågan, om denna kunskap inte hade kunnat användas på bättre sätt.

Hur många människor runt om i världen saknar inte en protes som avsevärt hade kunnat förbättra deras möjligheter till ett värdigt, självförsörjande liv? Är det då rätt att lägga en massa resurser på att tillverka proteser till djur? Jag kan inte odelat svara ja på den frågan.


Tanken som spökar i bakhuvudet på mig är den grymma "survival of the fittest" - en lag som länge rått i naturen, men som människan fragmentariskt försöker sätta ur spel genom till exempel att tillverka proteser åt skadade djur. Jag säger fragmentariskt, eftersom människan genom avel medvetet medverkar till att försvaga hela djurarters genetiska uppsättning - allt för att få fram så vackra (om än lynniga) djur som möjligt, och inte hyser några som helst betänkligheter mot att ägna sig åt tjuv- och troféjakt där man främst strävar efter att lägga ned praktexemplar ur respektive art. För att inte tala om de otaliga sätt människan framgångsrikt använder sig av för att inkräkta på djurens naturliga levnadsmiljöer - eller miljöförstöringen.

Är det en fråga om livets helgd och okränkbarhet, som driver vetenskapen i djurprotesriktningen? Och är då alla arters liv värt lika mycket? Självklart räknar jag människan som en art vid sidan av de andra djur som finns runt oss. Överallt annars i naturen ägnar man sig först åt att försöka rädda och bistå dem som tillhör samma art som en själv. Så, varför gör då inte människan det? Vore det inte mer naturligt att först försöka hjälpa de människor som behöver hjälp, och sedan ägna eventuellt kreativt överskott åt att bistå djur i nöd? Eller är tillverkningen av djurproteser ett utslag av dåligt samvete? Ett försök att mildra de skador som åsamkats djuren genom människans förskyllan, eller vad är det frågan om?

Jag har inget svar, men jag hoppas att du vill dela med dig av dina åsikter kring ämnet.

Inga kommentarer:

 

Anna G Rahms funderingar och spetsfundigheter © 2008. Design By: SkinCorner