Audiell tortyr

Att åka hiss till rymden låter som något taget ur en sagobok. Men bl.a. NASA håller tydligen på att utveckla just en sådan elevator. Under rymdveckan, initierad av FN, som nu har inletts ges det chans åt alla förvuxna pojkar, som gått från att leka med meccano till att leka med precis samma saker men i betydligt större skala, att jämföra sina idéer och leksaker.

Småkillars leksaker.

Jag har svårt att se det som ett seriöst vetenskapligt projekt med tanke på att det innehåller så många osäkra variabler. Hur bär man sig t.ex. åt den dagen hissen fastnar mellan två våningsplan - något som mot bakgrund av hissar i flervåningshus är en relativt frekvent händelse? Hur ska man bära sig åt för att "förankra" hissens slutstation i rymden? Och, varför skulle man som jordling vilja åka dit, till ett ingenting?

Stora killars leksaker.

Dessa och många andra frågor surrar i huvudet på mig, och jag törs med en till visshet gränsande sannolikhet påstå att jag inte kommer att kliva in i den hissen ens om jag får betalt för det.

Ytterligare en parameter att betänka är den, som finns att läsa i kommentarfälten på CNN:

"Kan ni föreställa er tortyren att tvingas lyssna på oavbruten hissmusik under de långa resorna upp och ner? Fasa..."

Det hade jag inte kunnat säga bättre själv.