Pressdöd eller presstöd, vad heter det?

Tänk om den alternativa New York Times som delades ut, kraftigt predaterad med utgivningsdatum 090704 faktiskt kunde ha varit den riktiga tidningen.

Jag förmodar att många yrvakna New York-bor, som ännu inte torkat sömnen ur ögonen fick sig en riktigt god morgon, då de i denna falska upplaga (som spreds i 1,2 miljoner ex) kunde läsa att Bush ställts inför krigsrätt, att kriget i Irak var avslutat, och att Condoleezza Rice tvingats be om ursäkt för sina lögner, och sist men inte minst, att USA äntligen skulle få en nationell sjukförsäkring; en där alla var välkomna.

Det enda positiva jag kan se med denna tidning, förutom att den pekar på några av de största missförhållandena i landet, är att tidningen faktiskt talar om att inget av det som står i tidningen är sant. Tyvärr.

Tänk om övriga, så kallat "seriösa" tidningar kunde ta efter det, och faktiskt erkänna de gånger då de i braskande rubriker slår upp rena fantasifoster till toppnyheter av största vikt. Förmodligen lär jag aldrig få uppleva den dag, då sanningen är det budskap tidningarna är intresserade av att förmedla till läsarna, snarare än en ständig jakt på Det Mest Obscena/Perversa/Spektakulära Scoopet. Läs gärna fantasifostret i stället för scoopet - det är snarast det som oftast står i tidningarna i dag.

Att dessutom, precis under artikeln ha en läsarenkät som undersöker vilken nyhet svensken i gemen helst skulle läsa i tidningen gör mig bara än mer misstänksam. Vilka påstådda nyheter ska redaktionsmedarbetarna nu sitta och ljuga ihop - bara för att folket ju vill läsa det i tidningen?

Vart tog den journalistiska hedern vägen? Stoltheten i att kunna delge sina medmänniskor information om vad som hänt och kommer att hända?