Att ansa eller inte ansa

Att ansa generande hårväxt är ett fenomen som fullständigt har exploderat de senaste åren.

Och visst har jag också prövat en uppsjö olika sätt att frisera hårväxt. Jag har rakat, använt hårborttagningskräm, epilerat, vaxat, dragit på persiskt vis med sytrådar, och använt hemgjord arabisk sockerlösning.


Det som har fungerat sämst för mig har varit att raka - oavsett var på kroppen det har skett. Huden har blivit oerhört irriterad och minsta beröring har känts som en brännskada. Och, det var ju inte därför jag gjorde det från första början... ;-)

Epilering, vaxning, sytråd och sockerlösning gör förbannat ont medan det pågår, men lämnar en oerhört len yta då det är gjort, plus att det konstigt nog inte alls irriterar huden på samma sätt som rakning - i alla fall inte min hud.

Men, att hela tiden hålla på att ta bort hår från olika ställen på kroppen är inte riktigt min grej. Ansa kan jag sträcka mig till, men ta bort allt hela tiden, det får kvitta.