Dagens Nobelpris i dumhet

Mannen som ringde SOS-alarm med ett bombhot på torsdagen var alltför talträngd för sitt eget bästa. Eller så var operatören på SOS alltför trevlig.

Hur som helst pratade mannen med denna operatör så länge att polisen hann spåra samtalet till en telefonkiosk på Norrmalmstorg. Och mannen fortsatte sitt samtal med operatören, och pratade och pratade. Han pratade så länge att polisen hann till platsen och kunde gripa honom, när han slutligen hade pratat färdigt (förmodligen för att operatörens skift var slut för dagen och hon ville hem...). Om han inte blivit stoppad hade han säkert stått där än och pratat, och pratat och pratat.

Nu får han något nytt att berätta. Denna oerhörda verbala diarré förlänar honom nämligen ett Nobelpris i dumhet. Ska man bombhota någon eller något via telefon ska man vara kort, koncis och effektiv - inte berätta hela sitt livs historia! Klantskalle!