Blivande lärare tvivlar

Idag kommer rapporter om att lärarstuderande som varit ute på praktikperiod återvänder till lärosätet med stora tvivel. Deras tvivel grundas i att de anser sig sakna förebilder på praktikplatserna, och att de inte vet vilken lärarens roll är i dagens skola. Yttermera hyser de dubier inför om lärarutbildningens innehåll är av relevans för att klara av de krav som kommer att ställas på dem i deras framtida arbete.

Dessa dubier känner jag igen från tiden då jag själv studerade till lärare. Jag undrar om dagens studerande kommer fram till samma slutsats som jag själv gjorde; nämligen att utbildningen och det faktiska arbetet har mycket lite att skaffa med varann i det dagliga elevmötet och lektionssituationen. Det utbildningen erbjöd mig var en gedigen ämneskunskap, som skänkte mig trygghet genom att den låg på en nivå som vida överskred de kunskaper jag förväntades förmedla till eleverna. Denna ämneskunskap ledsagades av didaktisk teori, som fragmentariskt kunde tillämpas i undervisningen. Jag säger fragmentariskt därför att jag tvivlar på att den pedagogik eller metodik är nedtecknad som i sin helhet, utan inslag av andra teorier, går att kopiera i en verklig klassrumssituation.

Efter att ha läst denna tämligen nedslående rapport gläder det mig enormt att läsa intervjun med matteläraren från tv:s prisbelönta serie Klass 9a, Stavros Louca, som omnämns i Aftonbladets artikelserie "Svenska hjältar". Jag är övertygad om att situationen i dagens skola, som jag för övrigt tidigare skrivit om i flera inlägg, skulle se helt annorlunda ut med fler eldsjälar i Stavros anda. Inte heller kan jag föreställa mig att lärarstuderande skulle tycka sig sakna förebilder med en sådan entusiasmerande kollega. Jag är också helt säker på att det finns många potentiella Stavros i landets skolor, men att glädjen i att undervisa och glöden att entusiasmera såväl elever och kollegor lätt dränks i de allt fler arbetsuppgifter av ekonomisk och administrativ art som åläggs lärarna.

Kort och gott tror jag att lösningen på många av den svenska skolans problem ligger i att lärarens viktigaste roll, att undervisa, hamnar mer och mer i skymundan - trots att det är just viljan att förmedla kunskap som är den största anledningen till att de flesta väljer läraryrket. Fokusera lärararbetet mer på undervisning, så löser sig många av skolans problem!