Oturen förföljer

Otursförföljd är ett lindrigt adjektiv att ta till när det gäller Sanna Kallurs senaste tid som idrottare av världsklass.

Idag, i semifinalen på 100 m häcklöpning skulle hon gå för fullt - taggad som få var hon, det syntes i hennes blick strax före loppet tog sin början. Sanna fick en lysande start, och sedan var loppet slut. Hon föll över den första häcken, och gjorde en vurpa som på film skulle ha utförts av en stuntkvinna. Så mycket slit och umbäranden för att... trilla omkull. Det var ju inte så det var tänkt.

Jag hoppas att Sanna finner kraft och motivation att göra som hon sa i den korta (men ändå plågsamt långa...) intervju SVT lyckades få när hon var på väg ut ur arenan, nämligen springa. I minst fyra år till.

På tal om SVT måste jag också klandra den journalist, som fullständigt hänsynslöst ställde fråga, efter fråga, efter fråga, efter fråga till Sanna direkt efter loppet. Reportern verkade finna närmast en sadistisk tillfredsställelse i att kasta fram frågor, och genom dem inte bara strö salt i såren utan dessutom gnugga in det riktigt omsorgsfullt.

Är det så svårt att bemöta en uppenbart ledsen och besviken idrottsman med ens en liten knivsudd av respekt och hänsyn? Skäms på dig, grymme herr journalist!