torsdag 7 augusti 2008

Otrohet, vad är det?

Tvåsamheten har forskarna nu kommit fram till är en institution, som strider mot vår natur. Tänk att det skulle ta så lång tid. Dessutom påstår man att otroheten har ökat i takt med att den "nya" tekniken gjort intrång i folkhemmet. I synnerhet kvinnor erbjuds så många oemotståndliga möjligheter i och med internet. Allt enligt artikelns källa.

Jag tycker att det först och främst vore relevant i artikeln att ha med en definition av begreppet otrohet. Var går gränsen, och vad är acceptabelt? Är en kvinna till exempel otrogen om hon har chattkontakt med en annan man än den hon har ett förhållande med, om hon och chattkontakten aldrig träffas? Kan mannen anses otrogen om han har ett stort intresse av cybersex, och kanske ägnar sig åt det någon gång i veckan? I mina ögon är svaret ett rungande nej på båda frågorna!

Å andra sidan anser jag inte heller en tillfällig, rent sexuell kontakt vara otrohet. I min värld börjar otroheten när hemlighetmakeriet sätter in; när min position som "den viktigaste" i min partners liv hotas.

Jag vågar rentav påstå att många förhållanden skulle ha bättre förutsättningar att hålla om fler vågade ge sin partner den totala friheten att falla för den som väcker hans/hennes åtrå, utan att behöva skämmas, eller försöka dölja sin eskapad för den "ordinarie" partnern. Ett förhållande bygger på så mycket mer än sex. Enbart sexuell attraktion leder ytterst sällan till ett förhållande. Varför ska man då vara tvungen till att försöka begränsa sig till en person hela livet för båda sakerna?

Innan du börjar protestera mot mitt resonemang och invända att jag inte har någon aning, vill jag göra klart att jag grundar mitt resonemang på empiri - det har helt enkelt visat sig vara det sätt som fungerar bäst att leva för mig.

Inga kommentarer:

 

Anna G Rahms funderingar och spetsfundigheter © 2008. Design By: SkinCorner