Idag vill Aftonbladet att man ska läsa och förfasas över Lenore Skenazys strävan i att göra sin 9-årige son mera självständig. Hon lät sonen ta tunnelbanan, och byta till buss från ett varuhus i New York till deras gemensamma hem i en annan del av New York.
Jag kan inte bli upprörd över detta, trots att även jag riskerar att stämplas som en usel mamma i och med mitt godkännande. För mig har det hela tiden med min nu 14-åriga dotter varit en fråga om att ge henne känslan av att klara sig själv; alltså en fråga om att göra henne bättre rustad för ett liv som självständig individ. För att nämna ett exempel har hon, likt Skenazys son, länge fått ta bussen själv dit hon vill åka. Hur detta skulle inverka menligt på henne, eller något annat barn har jag stora svårigheter att se.
De ungdomar som har svårast att klara sig då de flyttar hemifrån, och krav börjar ställas på dem, är de som fått allt serverat på silverfat under hela sin uppväxt. Jag tror inte på den uppfostringsmetoden. Fram för mer självständiga barn!
söndag 3 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar