Är det rättvist mot barnen?

Jag läste just att en 70-årig kvinna i Indien blivit mamma genom provrörsbefruktning till ett tvillingpar. Hur jag än försöker kan jag inte tycka att det är rätt.

Vid 70 års ålder borde man ägna tid åt sina barn och barnbarn, inte gå och hysa egna tankar, planer och förhoppningar om att bli mor. I takt med stigande ålder avtar krafterna - och det är jobbigt att ha småbarn även om man är betydligt yngre än 70 år, det kommer man inte ifrån.

Man kan även anta att barnen inom kort kommer att bli föräldralösa. En mamma på 70 och en pappa på 77 borgar inte direkt för att livet tillsammans med de nyfödda ska bli långt. Vem ska ta hand om barnen då? Parets redan vuxna barn med egna familjer? Är de tillfrågade om de vill låta sina barn växa upp med sin jämnåriga moster och morbror?Hur tänkte den läkare som fann det lämpligt att genomföra proceduren? Fann han detta ålderstigna par lämpliga (ur ålderssynpunkt) som småbarnsföräldrar med allt slit det innebär, eller gjorde han det bara för att tjäna en hacka och för att han kunde?

Att besitta den tekniska kunskapen betyder inte automatiskt att man kan rättfärdiga dumdristiga beslut och fria läkaren från att ha eget ansvar och sunt förnuft. Nej, provrörsbefruktning i all ära, men den bör tillämpas med klokhet och förnuft. Varför inte införa åldersgränser såväl uppåt som neråt till det åldersspann då en kvinna är fertil på naturlig väg?