Idag står jag i begrepp att få nya grannar. Hittills har jag ingen aning om vilka de är, förutom att jag avundas dem deras logistiska förmåga. I stället för att som seden bjuder springa trappa upp och trappa ner för att flytta in sakerna i lägenheten hade mina nyblivna trappkollegor en mycket bättre lösning: De fyllde hela trappan med folk! Från flyttbilsflaket ända genom foajén, upp i trapporna och in i lägenheten stod en kedja med människor som langade sakerna framåt utan att någon behövde flytta sig en enda millimeter. Högst imponerande! Fast, vad vet jag? Det kanske räcker att man har en omfångsrik bekantskapskrets... :-)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar