Forensisk vetenskap. Håll med om att det låter svengelskt. Nu ska i alla fall en universitetsutbildning i ämnet anordnas på Uppsala Universitet. Intresset var oerhört; 107 sökande till 20 platser.

Personligen kommer jag att hålla mig till böcker i ämnet (av bl.a. Val Mc Dermid, Patricia Cornwell och Kathy Reichs), inte bara för att jag är för gammal och sjuk för att byta karriär, utan också för att jag tror att "glam-faktorn" kring arbetet; den som spridits in i de folkhemska vardagsrummen via program som CSI snabbt falnar då man tar på sig rollen som utredare.

Förruttnande lik... Kroppar uppsvällda efter att ha legat i blöt i vattensjuka områden... Styckade kvarlevor... Exhumeringar... Har ni egentligen tänkt på vilka studier i (o-)mänsklig grymhet en forensisk tekniker frivilligt utsätter sig för? Vilka sensationer på stankspektrat som dagligen strömmar in genom näsborrarna på utredarna? Eller, för den delen, hur många larver, maskar och variösa arter av surrande insekter Grissom måste bekanta sig med i varje episod?