Social fobi är inte blyghet

Att forskarna nu funnit att Oxytocin kan ha positiv effekt på social fobi är inte så konstigt som det kanske först låter. Oxytocin är ett kroppseget hormon som bland annat frisätts vid beröring (t.ex. massage). För dem som någon gång umgåtts nära en person med ångestproblematik, eller, som i detta fall, en person drabbad av social fobi, vet att beröring många gånger faktiskt kan lindra personens känsla av akut överhängande katastrof. Varför skulle det då inte fungera att tillföra samma hormon på konstgjord väg?

I flera av de bloggar som redan skrivits kring denna nyhet, samt i rubriken man valde att sätta på Aftonbladet igår likställs social fobi med blyghet. Det är som att kalla Stilla Havet för en vattenpöl, eller Mount Everest för en backe!

Lindrigare former av social fobi kan ibland förväxlas med en oerhörd blyghet, men allvarligare former, så kallad generell social fobi, finns det ingen som kan bortförklara med blyghet. En blyg person tycker att det är lite jobbigt att t.ex. stå i centrum för allas uppmärksamhet, men låter det ändå inte hindra all kontakt med människor.

Att stå i centrum för allas (eller en persons) uppmärksamhet, eller ens vistas bland många människor, är helt uteslutet för de flesta generella socialfobiker. De utesluter hellre alla former av socialt interagerande i grupp än att överhuvudtaget utsätta sig för risken att hamna i blickfånget. Ja, faktum är att den av generaliserad social fobi drabbade helst utesluter alla kontakter med andra människor - i levande livet eller via telefon - bekant, eller främling. När jag säger alla, menar jag verkligen alla. Tvättstugan i trapphuset blir omöjlig att besöka - sopnedkastet likaså - grannen kanske kommer hem så att man möts i trappen. Att ta sig till affären för att köpa mat blir lika svårgenomfört som en Mars-färd. Brevbäraren som lägger post i brevinkastet blir ett potentiellt hot. Och så vidare, och så vidare... Socialfobikern vet nämligen vilka konsekvenser kontakter med andra människor får för honom eller henne. Minst ett regelrätt ångestanfall. Alla som någon gång drabbats av en panikattack vet hur skrämmande, obehagligt och påfrestande det är. Föreställ dig då att anfallet utlöses av så gott som alla kontakter med andra människor, vilka de än är.


Men för många räcker det inte därmed. Den sociala ansträngningen innebär för många drabbade av generell social fobi, vad som närmast kan kallas, en social baksmälla. Denna baksmälla, som hos många sitter i långt mycket längre än den utlösande faktorn varade, kan visa sig på många sätt. Vanliga manifestationer är total själslig utmattning; en utmattning som kan sitta i en dryg vecka, ökad benägenhet för nya, tätt återkommande ångestanfall, minskad tolerans för yttre störningsmoment (vilket ofta innebär att saker som normalt inte ger upphov till ångest hos personen nu räcker till för att orsaka ångestanfall av magnitud) och en, om möjligt ännu större social isolering.

För individer drabbade av generell social fobi är det närmast omöjligt att upprätthålla något av, vad vi icke drabbade skulle kalla, ett normalt fungerande liv. Jag läste någon gång en undersökning som visade att personer drabbade av denna grava form av social fobi själva skattar sin livskvalité så lågt att den motsvarar siffrorna som uppmäts hos människor som lever i krigsdrabbade områden.

Det påstås att människor drabbade av social fobi kan bli hjälpta av vanliga antidepressiva mediciner.

Lindringen dessa mediciner erbjuder kan, enligt de i min bekantskapskrets drabbade, närmast liknas vid en filt som lindas runt ångestknuten i magen. Den finns hela tiden kvar, och gör sig påmind i olika grad. Förhoppningen är att oxytocin faktiskt kan bidra till att ångestknuten löses upp och på så sätt tillåta människor drabbade av social fobi att återfå, i alla fall ett visst mått av funktionalitet i sina liv. Jag tänker i alla fall rekommendera socialfobikerna i min närhet att pröva nässprayen med oxytocin. Det kan väl knappast bli värre än vad det redan är...

Här hittar du länkar som handlar om social fobi:

Wikipedia
Stödsajten för drabbade av panikångest och social fobi
Apoteket
Svenska ångestsyndromsällskapet

Som ett sista tillägg vill jag be om ursäkt för om jag på något ställe, helt ofrivilligt, låtit respektlös eller trivialiserande vad gäller denna ytterst allvarliga, hundraprocentigt handikappande sjukdom. Det har sannerligen inte varit min avsikt.